Sök:

Sökresultat:

540 Uppsatser om Checklista för säker kirurgi - Sida 1 av 36

Operationssjuksköterskan upplevelse av WHOŽs checklista för sÀker kirurgi

VÀrldshÀlsoorganisationens (WHO) checklista för sÀker kirurgi utvecklades för att minska risken för kirurgiska komplikationer och dödsfall i samband med kirurgi. Kommunikationen i operationssalen behöver förbÀttras mellan alla personalkategorier sÄ att sÀkerhetsÄtgÀrder blir konsekventa och rÀtt utförda. MÄlet med sjukvÄrden Àr att frÀmja en hög patientsÀkerhet för att minimera andelen vÄrdrelaterade skador. Trots att WHOŽs checklista visat positiva resultat finns indikationer pÄ att följsamheten minskar samt att den möts av motstÄnd frÄn personalen. Syftet med studien var att belysa operationssjuksköterskans upplevelse vid anvÀndningen av WHOŽs checklista.

Implementering och anvÀndning av WHO:s checklista för sÀker kirurgi inom perioperativ vÄrd

Syftet med studien var att kartlÀgga unga kvinnors miktionsvanor (kissvanor) och förekomst av UVI. Dessutom undersöktes om det fanns ett samband mellan ett lÄgt antal miktionstillfÀllen och/ eller sexuell relation och/ eller kirurgi i urinvÀgarna för förekomsten av UVI hos unga kvinnor. Det visade sig att tonÄrskvinnorna gick mer sÀllan pÄ toaletten. Det var vanligt att kvinnorna genomgÄtt UVI. LÄg miktionsfrekvens verkade inte öka risken för UVI.

Operationsteamets erfarenheter av att arbeta med WHO:s checklista för sÀker kirurgi

WHO:s checklista har signifikant minskat komplikationer och dödsfall och har ökat patientsÀkerheten hos kirurgiska patienter genom att vara ett standardiserat redskap vid kommunikation och samarbete i operationsteamet. Vid 2011 slut anvÀnde de flesta Svenska sjukhus WHO:s checklista, men det finns endast ett fÄtal studier frÄn Sverige efter införandet. Syftet med denna pilotstudie var att undersöka operationsteamets erfarenheter att arbeta med WHO:s checklista för sÀker kirurgi. En fokusgruppintervju gjordes med ett operationsteam. Analys av data skedde genom kvalitativ manifest innehÄllsanalys.

Steget före- checklista som sÀkerhetskontroll för patienter inom den perioperativa vÄrden

Kirurgiska ingrepp ökar dĂ„ antalet sjukdomar och befolkningens livslĂ€ngd ökar. Fler operationer utförs i vĂ€rlden och högre krav stĂ€lls pĂ„ hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. Ibland kan en operation leda till omfattande skador, komplikationer eller dödsfall. Förebyggande arbete för att höja patientsĂ€kerheten sker internationellt och nationellt.VĂ€rldshĂ€lsoorganisationen (WHO) har utarbetat en checklista för att förbĂ€ttra patientsĂ€kerheten för att sĂ€kerstĂ€lla kvaliteten pĂ„ vĂ„rden genom att anvĂ€nda en beprövad mall. EuroparĂ„det, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Landstingens Ömsesidiga FörsĂ€kringsbolag (LÖF) och Socialstyrelsen arbetar alla med frĂ„gor kring patientsĂ€kerheten.

"Time out" : - en utvÀrdering av WHO:s checklista vid operation

Bakgrund: WHO:s checklista Àr ett hjÀlpmedel avsett för att reducera komplikationer i samband med kirurgiska ingrepp. Studier har visat att checklistan inte bara förbÀttrar patientsÀkerheten utan ocksÄ bidrar till bÀttre kommunikation och teamarbete.Syfte: Syftet denna studie var att undersöka vad operationssjuksköterskan anser om anvÀndningen av WHO:s checklista pÄ operation och om de anser att den pÄverkar patientsÀkerheten och teamarbetet.Metod: Deskriptiv enkÀtstudie med kvantitativ ansats. Genomförd vid ett sjukhus i mellansverige som en totalundersökning. EnkÀten delades ut till 102 operationssjuksköterskor. Totala svarsfrekvensen blev 59,8% (n=61).Resultat: Visade pÄ en bÀttre följsamhet av anvÀndandet av checklistan vid planerade ingrepp jÀmfört med det akuta.

AnvÀndandet av WHO:s modifierade checklista för sÀker kirurgi : En studie om operationssjuksköterskans medverkan

BackgroundWorld Alliance for Patient Safety, launched by the WHO, has created a Surgical Safety Checklist. It was first published in 2008 and has been translated and modified in Sweden by Landstingens Ömsesidiga FörsĂ€kringsbolag, LÖF. The use of the WHO Surgical Safety Checklist has been shown to reduce the number of complications and deaths related to surgery.AimThe aim of this study is to describe the Theatre Nurse?s participation in in the use of a modified version of the WHO Surgical Safety Checklist intraoperatively in two Theatres in a hospital in the centre of Sweden.MethodThis study has a quantitative descriptive approach. A direct observational study was carried out in two Theatres and the participants were asked a few complementary questions after the observations.

Riskreduceringsmetod för entreprenörer vid anbudslÀmnande

Examenarbetet handlar om hur entreprenörer med hjÀlp av en checklista ska kunna identifiera, analysera och minimera risker som uppstÄr nÀr ett förfrÄgningsunderlag börjar studeras till att ett eventuellt anbud lÀmnas. Syftet med examensarbetet Àr att entreprenörerna ska kÀnna sig sÀkra nÀr de lÀmnar anbud pÄ ett förfrÄgningsunderlag. För att uppnÄ mÄlet har tre stycken intervjuer genomförts och fem förfrÄgningsunderlag samt litteratur studerats. Resultatet av examensarbetet presenteras i form av en checklista som entreprenörerna kan anvÀnda sig av för att medvetandegöra risker vid anbudslÀmning och att entreprenören ska kunna anvÀnda den för att öka chansen att vinna anbudet..

Patienters upplevelser av livssituationen efter Bariatrisk kirurgi

Bakgrund: Behandling av svÄr fetma med Bariatrisk kirurgi har ökat kraftigt. MÄlet med kirurgin Àr att minska sjuklighet och dödlighet genom viktminskning. Kirurgin pÄverkar Àven mÀnniskors fysiska, psykiska och sociala liv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter upplever sin livssituation efter Bariatrisk kirurgi. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie och baserades pÄ 11 vetenskapliga artiklar.

Estetisk kirurgi : En kvantitativ studie om hur subjektiva upplevelser kring familj pÄverkar intresse av estetisk kirurgi

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att förklara hur subjektiva upplevelser runt familj pÄverkar intresse av estetisk kirurgi. Specifika frÄgestÀllningar har formulerats för att undersöka detta:? Hur pÄverkas intresse av estetisk kirurgi av familjemedlemmar som pratat om att utföra eller som har utfört estetisk kirurgi?? Hur pÄverkas intresse av estetisk kirurgi av upplevd skilsmÀssa under uppvÀxt och uppvÀxt med en ensamstÄende förÀlder?? Hur pÄverkas intresse av estetisk kirurgi av fysisk eller psykisk frÄnvaro av mamma eller pappa under uppvÀxt?? Hur pÄverkas intresse av estetisk kirurgi av att minst en person gett stöd och varit Àlskande under uppvÀxt?? Hur pÄverkas intresse av estetisk kirurgi av ouppnÄdda familjefunktioner?? Hur pÄverkas intresse av estetisk kirurgi av en upplevd familjekris?MetodDenna uppsats har anvÀnts sig av en kvantitativ forskningsmetod med enkÀt. En egen enkÀt komponerades och delades ut i Stockholms lÀn. 60 enkÀter delades ut, varav 58 av dessa besvarades.

Estetisk kirurgi : En intervjustudie om kvinnors upplevelser av fenomenet

SAMMANFATTNINGBakgrund: Estetisk kirurgi Àr ett ingrepp pÄ den friska kroppen dÀr inga medicinska skÀl föreligger. Detta innebÀr att estetisk kirurgi har lÄg prioritering inom den offentliga sjukvÄrden. Kvinnor stÄr för merparten av de genomgÄngna estetiska ingreppen, vilket tros ha sin grund i de skönhetsideal som rÄder. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av estetisk kirurgi och dÀrmed skapa en ökad förstÄelse för varför dessa ingrepp utförs. Upplevelser av estetisk kirurgi innefattar ett helhetsperspektiv dÀr sÄvÀl förvÀntningar, utförande av ingrepp och upplevelser efterÄt belyses.

StÀng dörren tack : En observationsstudie om dörröppningar pÄ operationssal

Bakgrund: Flera studier beskriver vikten av att minimera dörröppningsfrekvensen pÄ operationssalarna. Högre frekvens av dörröppningar leder till försÀmrad ventilation pÄ operationssalen, vilket i sin tur kan leda till vÄrdrelaterade infektioner.Syfte: Syftet med denna studie var att pÄ en operationsavdelning observera frekvensen av dörröppningar under pÄgÄende operation, varför och av vem de öppnades.Metod: Metoden var en kvantitativ deskriptiv observationsstudie med tvÀrsnittsdesign. Personalen pÄ en operationsavdelning i Mellansverige observerades under pÄgÄende operationer. Observationerna utfördes sex vardagar i januari 2013 och valdes frÄn operationsprogrammet.Resultat och slutsats: 22 observationstillfÀllen observerades, 11 frÄn vardera konventionell respektive infektionskÀnslig kirurgi. Studien visade att dörröppningsfrekvensen var högre vid konventionell kirurgi jÀmfört med infektionskÀnslig.

NÀr kroppen förÀndras- kvinnors skattade kroppsuppfattning och sexualitet efter bröstbevarande kirurgi och mastektomi

Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. Den initiala behandlingen Àr huvudsakligen kirurgisk med bröstbevarande kirurgi eller mastektomi. Internationell forskning visar att kvinnor som behandlats med bröstbevarande kirurgi har bÀttre kroppsuppfattning och sexuell aktivitet i jÀmförelse med kvinnor som behandlats med mastektomi. FÄ studier Àr gjorda i Sverige rörande sexualitet och kroppsuppfattning med ett tidsperspektiv inom det första Äret efter ingrepp.Syfte: Studien avsÄg att undersöka skillnader av kroppsuppfattning och sexualitet över tid bland kvinnor som genomgÄtt bröstbevarande kirurgi i jÀmförelse med kvinnor som behandlats med mastektomi.Metod: En kvantitativ studiedesign med en longitudinell utformning anvÀndes. Undersökningsgruppen var kvinnor diagnostiserade med bröstcancer som behandlats med bröstbevarande kirurgi eller mastektomi pÄ tre sjukhus i mellersta Sverige.

Riskbedömning för att förutse komplikationer hos Àldre patienter vid kolorektal kirurgi.

SAMMANFATTNINGBakgrund:Det skulle vara vÀrdefullt att ha ett riskbedömningsinstrument för att identifiera Àldre patienter som Àr i risk för komplikationer efter kolorektal kirurgi.Syfte:Att undersöka förekomst av postoperativa komplikationer hos Àldre kolorektalpatienter och om riskbedömningsinstrument eller andra faktorer kan förutse dessa.Metod:En prospektiv studie med kvantitativ ansats och deskriptiv design.Urvalskriterier var patienter, mÀn och kvinnor, ? 70 Är, elektiv kirurgi för kolorektaltumör. Datainsamling gjordes före kirurgi genom intervju med standardiserade frÄgeformulÀr och test. Journalgranskning genomfördes 30 dagar efter kirurgi.Resultat:Trettiosex procent av patienterna utvecklade nÄgon form av komplikation. Vanligaste komplikationerna var sÄrinfektion och urinvÀgsinfektion.

VÀgplan: Hur man sÀkerstÀller kvalitén

Vid Ärsskiftet 2012/2013 Àndrade Trafikverket den dÄvarande arbetsplanen till den nuvarande vÀgplanen. IstÀllet för flera olika skeden i arbetsplanen blir det en sammanhÀngande process i den nya vÀgplanen.DÄ det fortfarande förekommer problem under processen kommer denna rapport lyfta fram och presentera ett förslag för att förebygga dessa inför framtida projekt. För att sÀkerstÀlla att kvaliteten uppfylls och alla delar finns med har en checklista tagits fram för att underlÀtta arbetet för uppdragsledarna.Vi har genom samtal med trafikverket och uppdragsledare pÄ Sweco tagit reda pÄ vilka problemomrÄden som finns och vilka delar i en vÀgplan som upplevs som extra viktiga att tÀnka pÄ. Resultatet av vÄrt arbete Àr en checklista för uppdragsledarna som ska vara enkel och tydlig att följa..

Att leva med testikelcancer

SAMMANFATTNINGBakgrund: Estetisk kirurgi Àr ett ingrepp pÄ den friska kroppen dÀr inga medicinska skÀl föreligger. Detta innebÀr att estetisk kirurgi har lÄg prioritering inom den offentliga sjukvÄrden. Kvinnor stÄr för merparten av de genomgÄngna estetiska ingreppen, vilket tros ha sin grund i de skönhetsideal som rÄder. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av estetisk kirurgi och dÀrmed skapa en ökad förstÄelse för varför dessa ingrepp utförs. Upplevelser av estetisk kirurgi innefattar ett helhetsperspektiv dÀr sÄvÀl förvÀntningar, utförande av ingrepp och upplevelser efterÄt belyses.

1 NĂ€sta sida ->